Index

Ett index är ett mått som sammanfattar flera olika indikatorer (variabler) i en enda siffra. Det används bland annat inom statistik, organisationsutveckling, samhällsforskning och beteendevetenskaplig forskning.

Varför används index?

Det främsta syftet med att använda index är att göra det lättare att sammanfatta och analysera ett resultat.

När exempelvis flera olika – ibland tiotals eller hundratals – svar från en enkät sammanfattas i några få index blir det lättare att överskåda resultatet. Sådana data blir också enklare att följa över tid jämfört med att behöva hålla reda på varje enskild indikator.

En annan anledning att använda index är för att stäkra validiteten och reliabiliteten i en undersökning. En samling av indikatorer ger ofta en mycket mer rättvisande och robust bild av det du vill mäta jämfört med att titta varje aspekt var för sig.

Ett sammansatt index kan dessutom användas för att dra slutsatser om exempelvis hur någon mår eller vad hen tycker utan att behöva ställa själva huvudfrågan direkt (vilket skulle kunna ge ett missvisande resultat).

Slutligen är index ibland en förutsättning för att kunna göra statistisk analys. Ett enkätsvar är ofta av typen ordinalskala. Men för att exempelvis göra regressionsanalys behövs en intervallskala, vilket du får om du först skapar ett index av svaren.

Med hjälp av ett eller flera index blir det lättare att få en överblick över hur situationen ser ut inom ett visst område. På bilderna ser du hur medarbetarindex kan användas för att snabbt få en bild över medarbetarengagemanget i en organisation.

Exempel på index

Här är några exempel på situationer då index används:

• Medarbetarindex (se nedan)
• HME (se nedan)
• Jämställdhetsindex
• IQ-test
• Korruptionsindex
• Högskoleprovet
• Demokratiindex

OBS – Det finns även andra typer av index. Inom statistiken kan det användas för att följa en värdeförändring över tid. Konsumentprisindex (KPI) är ett sådant exempel. Ett annat exempel är aktieindex som återspeglar hur värdet på en samling aktier utvecklas med tiden.

Exempel på hur man skapar ett index

För att kunna mäta det du avser mäta och få rättvisande resultat behöver du en metodologi:

Val av indikatorer

Det första steget för att skapa ett index är att välja ut vilka indikatorer det är du vill mäta och sammanställa.

Vanligast är att på förhand avgöra vilka komponenter som ska ingå i indexet snarare än att låta det bli en efterkonstruktion utifrån det datamaterial som finns att tillgå.

Till att börja med måste du fundera på om varje indikator verkligen mäter det du tänkt mäta. Sedan bör varje fråga endast avse en aspekt. Fundera också på hur specifik varje indikator ska vara.

Slutligen behöver du ta ställning till hur stor variation i svaren som kan förväntas för en viss fråga. Om exempelvis varje respondent i en enkät ringar in 10 på en skala av 1 till 10 behövs troligtvis en mer nyanserad fråga.

Förbereda indikatorerna

I ett andra steg behöver du avgöra hur många index du vill skapa. Är du ute efter att ta fram en enda siffra för alla resultat eller vill du dela in undersökningen i flera delindex? Ibland kan det vara intressant att ta med både delindex och totalindex i en undersökning.

Du måste se till så att variablerna i frågorna ”pekar åt samma håll”, exempelvis så att 1 alltid är sämst och 10 alltid är bäst. Annars behöver du vända på de frågor som är ”felvända”.

Varje svar måste ha en mätskala. I enkäter är det vanligt med nominalskalor (t.ex. kön: kvinna, man) och ordinalskalor (t.ex. dåligt, bra, mycket bra). Nominalskalor kan inte utgöra ett index, vilket däremot svar i en ordinalskala kan.

Om de olika frågorna har olika antal svarsalternativ behöver du normera variablerna. Annars får vissa av frågorna för stor eller för liten vikt i förhållande till övriga. Normeringen kan exempelvis vara 0-1, 0-5 eller 0-10.

Som regel bör du kontrollera att alla variabler i indexet är korrelerade. Det kan du göra med ett mått som kallas för Cronbach’s alfa. I kort innebär det att kontrollera att alla frågorna mäter samma underliggande koncept.

Sammanställning av indexet

När du har förberett alla indikatorerna i indexet är det dags att göra undersökningen, som exempelvis kan vara en medarbetarenkät eller webbenkät.

När svaren kommer vet du redan hur du ska behandla dem när du skapar ditt index och eventuella delindex.

Nästa gång du gör en undersökning har du metodologin klar. Genom att alltid använda samma metod försäkrar du dig om att resultaten är tillförlitliga, jämförbara och att de verkligen mäter det du tänkt mäta.

Index för att mäta medarbetarnas engagemang

På Zondera använder vi oss av index i många olika sammanhang. När vi sammanfattar resultatet i våra medarbetarundersökningar skapar vi ett totalindex. Det visar det övergripande resultatet av er undersökning så att ni vet vilka frågor som är viktiga för era medarbetare.

Vissa företag kallar detta för Medarbetarindex (MI) eller Nöjd Medarbetarindex (NMI). Medarbetarskap mäter vi genom ett särskilt medarbetarskapsindex.

Ta vara på organisationen!

Vårt mål på Zondera är att dina medarbetare ska kunna gå med lätta steg till jobbet. Det blir inte bara trevligare för dem och för dig som arbetsgivare – det är också en lönsam strategi i längden.

Vill du diskutera hur du kan stärka din verksamhet? Zondera har över 20 års erfarenhet av medarbetarundersökningar och organisationsutveckling.

Kontakta oss för ett förutsättningslöst samtal