Analys

Analys innebär att dela upp ett komplext ämne i flera mindre delar för att få bättre förståelse för det. Ordet kommer från grekiskans ”ἀνάλυσις”, analysis, som betyder upplösning.

Syfte med att analysera

Syftet med att göra en analys är för att få en djupare insikt i hur något fungerar, hur saker och ting hänger ihop. Ofta är det synonymt med att göra en djuplodande studie inom ett visst område.

Att analysera är mer än att bara samla och sammanställa fakta. Den som genomför analysen – en analytiker, fackkunnig, forskare eller motsvarande – bidrar ofta med sin egen kunskap och erfarenhet för att kunna göra en bättre tolkning av data.

En färdig analys har därför ofta ett högre värde än sina beståndsdelar.

Två typer av metod

För att säkerställa att en analys ger ett korrekt resultat behövs en metod. Med det menas de regler som ska användas för att samla in och analysera data. Ibland används även en hypotes som en del av metoden.

Det finns i huvudsak två typer av metod som ligger till grund för den analys som sedan görs:

• Kvantitativ metod
• Kvalitativ metod

Kvantitativ metod

En kvantitativ metod utgår från data som kan kvantifieras genom siffror eller kategorier. Ofta handlar det om stora datamängder som analyseras med hjälp av statistik. Graden av strukturering i data och analys är hög.

Kvantitativ metodologi är mycket vanlig inom naturvetenskap men används även inom bland annat samhällsvetenskap, sociologi och för att analysera resultat från enkäter.

Kvalitativ metod

En kvalitativ metod fungerar genom att belysa eller beskriva det som studeras snarare än att mäta det med siffror och stora mängder data. I en kvalitativ undersökning är graden av strukturering ofta lägre, men istället kan den gå in mer på djupet än vad som är möjligt med kvantitativ metod.

Kvalitativ metod är vanlig för analys inom bland annat samhällsvetenskap, sociologi och etnografi.

Det går även att använda en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar, exempelvis för att analysera medarbetarengagemang i en organisation. Då kan en enkätundersökning kompletteras med mer djupgående frågor genom intervjuer.

Många användningsområden

Det finns en lång rad olika användningsområden för när det kan bli aktuellt med en analys. Exakt hur analysen går till varierar givetvis mellan olika discipliner.

Exempel där analyser används:

• Samhällsvetenskap
• Sociologi
• Medarbetarundersökningar (se nedan)
• Naturvetenskaplig forskning
• Psykologi – psykoanalys
• Ekonomi och finans – finansiell analys, teknisk analys, fundamental analys
• Datavetenskap
• Lingvistik
• Litteraturvetenskap
• Matematik
• Musik
• Filosofi
• Statistik

Analys av medarbetarundersökningar

När du genomför en medarbetarundersökning är det viktigt att i samband med den göra en noggrann analys.

Genom att analysera resultaten kan du identifiera vilka samband som finns i just din organisation. Det ger dig ett värdefullt beslutsunderlag för såväl företagsledning, chefer och enskilda team.

En väl genomförd analys i samband med en medarbetarundersökning kan med fördel samköras med annan data för att få ett ännu mer heltäckande bild av situationen i organisationen.

Exempel på andra aspekter som en sådan analys kan omfatta:

• Hur upplevs din organisation utåt som arbetsgivare?
• Jämställdhetsanalys
• Mångfaldhetsanalys
• Stress- och sjukfrånvaroanalys
• Lönsamhetsanalys
• Analys av organisationens talanger