Ny arbetsmiljöstrategi 2021-2025 och nya föreskrifter, (AFS 2020:5)

Ny arbetsmiljöstrategi 2021-2025

Ambitionerna för arbetsmiljön höjs. En arbetsmiljöutredning som har uppdrag att se över tre viktiga delar i arbetsmiljöregelverket är tillsatt. Syfte är att skapa en bättre och mer hållbar arbetsmiljö för alla som jobbar på svensk arbetsmarknad.

En ny arbetsmiljöstrategi ska leda till goda arbetsvillkor i Sverige för både kvinnor och män samt möjlighet för arbetsutveckling. Arbetsmiljön ska ta hänsyn till personers olika förutsättningar och bidra till en trygg och hälsosam arbetsplats.

Arbetsmiljöstrategins fyra prioriteringar

Hållbart arbetsliv

– Alla ska ha möjlighet att orka, kunna och vilja jobba ett helt arbetsliv.

Hälsosamt arbetsliv

– Jobbet ska leda till utveckling och välmående.

Tryggt arbetsliv

– Liv eller hälsa ska aldrig riskeras på grund av arbetet.

Arbetsmarknad utan brott

– Bristfällig arbetsmiljö ska aldrig användas som konkurrensmedel.

Här hittar du mer information: Arbetsmiljöstrategi för 2021 – 2025

Hälsosamma arbetsplatser

Hälsosamma arbetsplatser kan bidra till både hälsa och lönsamhet. Det saknas dock en del kunskap vad som skapar friska arbetsmiljöer och vilka positiva effekter en god arbetsmiljö kan bidra med. Det behövs mer fokus på vilka arbetsmiljöaspekter som skapar hälsosamma arbetsplatser. Det är även viktigt med en kompetent företagshälsovård på arbetsplatsen.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Grunden till en god arbetsmiljö är det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att begränsa risker och att utveckla positiva förhållanden bidrar till ett gott arbetsmiljöarbete. För att skapa en god arbetsmiljö behöver man förebygga ohälsa och olycksfall. Detta görs genom att granska, vidta åtgärder samt att göra en uppföljning av utvecklingen. Ansvar över att upprätthålla en god arbetsmiljö är arbetsgivaren. Oavsett arbetsplats är arbetsmiljöskyddet en rättighet.

Arbetsanpassning (AFS 2020:5)

Som arbetsgivare är det viktigt att vara uppdaterad om de senaste föreskrifterna från Arbetsmiljöverket. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att föreskrifterna följs. Därför vill vi på Zondera medverka till att bistå er med de senaste uppdateringarna.

Arbetsanpassning används som en förebyggande åtgärd mot ohälsa och sjukfrånvaro. Arbetsanpassning innebär att göra individuella åtgärder i alla delar av arbetsmiljön. Detta för att en arbetstagare med nedsatt förmåga, ska kunna utföra sitt ordinarie arbete, fortsätta arbeta, eller återgå i arbetet efter sjukskrivning.

Rutiner för arbetsanpassning

Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka, genom möte med arbetstagaren ifall hen är i behov av arbetsanpassning.

På samtliga arbetsplatser ska det finnas rutiner för att ta emot information om behov av arbetsanpassning. Alla arbetstagare ska informeras om rutinerna av arbetsgivaren. Skriftliga rutiner ska finnas på arbetsplatser med 10 eller fler arbetstagare. Rutinerna ska innehålla beskrivning av vem som ska erhålla informationen, vad som sker med informationen samt hur mottagaren ska agera utifrån informationen.

Procedur för arbetsanpassning

När det är fastställt att behov av arbetsanpassning finns ska arbetsgivaren snarast möjligt undersöka och avgöra hur anpassningen ska utformas. Efter detta moment ska genomförandet av arbetsanpassningen ske så fort det är möjligt. Uppföljning och kontroll över arbetsanpassningens effekt samt utföra justeringar vid behov.

Att genomföra arbetsanpassning kan ske på ett flertal sätt. Exempelvis genom förändring av arbetstid eller arbetsuppgifter. Det kan även ske genom omarbetad arbetsfördelning eller införskaffande av speciell.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns även regler över att verksamheter med bristande kompetens bör anlita kompetent hjälp utifrån inom exempelvis företagshälsovård och arbetsmiljöarbete.

Här kan du ladda ner arbetsmiljöverkets senaste föreskrifter: (AFS 2020:5)

Zondera är experter inom systematiskt arbetsmiljöarbete och kan hjälpa er med alla områden inom för att skapa en god arbetsmiljö.

Läs mer här: Systematiskt arbetsmiljöarbete