Friskfaktorer

Friskfaktorer – Skapa en trivsam arbetsmiljö

En bra arbetsmiljö är viktig för att chefer, medarbetare och verksamheter ska fungera och utvecklas över tid. Idag står många arbetsplatser inför utmaningar som stress, hög arbetsbelastning och sjukfrånvaro. Därför räcker det inte bara att förebygga problem, det är också viktigt att aktivt arbeta med det som får människor att må bra på jobbet.

Den här artikeln handlar om friskfaktorer, det vill säga de faktorer som bidrar till trivsel, engagemang och en hälsosam arbetsmiljö. Genom att förstå friskfaktorerna och hur man kan arbeta med dessa kan organisationer skapa bättre förutsättningar för både hälsa och resultat. Texten riktar sig till både chefer och medarbetare och ger en översikt samt praktiska exempel på hur arbetet med friskfaktorer kan genomföras.

Vad är friskfaktorer?

Friskfaktorer handlar om de delar på arbetsplatsen som gör att medarbetare trivs och mår bra. Att arbeta med friskfaktorerna bidrar till högre engagemang och prestation samt lägre sjukfrånvaro.

Flera svenska myndigheter, bland annat Arbetsmiljöverket, betonar att ett långsiktigt och systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) med friskfaktorerna är avgörande för en god arbetsmiljö. Detta har undersökts i flera forskningsprojekt, bland annat Hälsa och framtid, en studie utförd av Karolinska Institutet och Uppsala universitet. I studien identifierade man de mest centrala friskfaktorerna i arbetslivet. Annan forskning av arbetsmiljöföreningen Suntarbetsliv, har identifierat de friskfaktorer som är viktigast att arbeta med. Dessa friskfaktorer är även de som kommuner och regioner satsar mest på.

Varför är friskfaktorer viktiga?

Främjar hälsa och välmående: En arbetsmiljö med friskfaktorer minskar risken för stress och sjukfrånvaro.

Ökar engagemang och motivation: Medarbetare som känner sig värderade och har möjlighet att påverka sitt arbete blir mer motiverade och produktiva.

Stärker samarbetet: Friskfaktorer som god kommunikation och förtroende mellan medarbetare och ledning förbättrar samarbetet och laganda.

Främjar innovation: En öppen arbetsmiljö där medarbetare kan dela idéer leder till mer kreativitet och innovation.

De åtta viktigaste friskfaktorerna

1. En rättvis och transparent organisation

En rättvis och öppen organisation är tydlig med vilka beslut som tas, hur de fattas och hur arbetsuppgifter fördelas. Besluten bör förklaras så att alla förstår varför de tas, och det ska vara klart vem som ansvarar för vad. När medarbetare kan lita på varandra, organisationens värderingar är kända och används i vardagen, upplevs arbetet som rättvist. Denna känsla av rättvisa bidrar till att människor mår bättre och blir mer engagerade i sitt arbete.

2. Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap

Det ska finnas bra ledare som är närvarande och tillgängliga. De ska visa tydliga mål och skapa struktur i arbetet. De bör även ge ansvar till medarbetare, visa förtroende och stötta när det behövs. Ledare som är närvarande och engagerade skapar trygghet och motivation hos medarbetarna. Även chefer behöver tid, resurser och rimlig arbetsbelastning för att kunna leda på ett bra sätt.

3. Delaktighet och inflytande

Det är viktigt att medarbetare har möjlighet att vara med och påverka sitt arbete och hur organisationen utvecklas. Alla ska kunna få säga sina åsikter, komma med förslag och idéer samt få vara delaktiga i de beslut som tas. Möjlighet för samtal och diskussioner gör att olika idéer tas tillvara. När medarbetare känner att deras åsikter räknas, blir de mer motiverade och tar ansvar.

4. En välutvecklad kommunikation och återkoppling

Bra kommunikation är betydande för att samarbetet ska fungera. Information ska kommuniceras tydligt mellan chefer, medarbetare och kollegor. Med återkoppling menas att chefer och kollegor ger konstruktiva och sakliga kommentarer om arbete och resultat. Ett öppet samtalsklimat gör det lättare att ställa frågor, ta upp problem och dela med sig av idéer. Tydlig information minskar risker för missförstånd och konflikter.

5. Prioritering av arbetsuppgifter

Det är viktigt att prioritera de mest betydelsefulla arbetsuppgifterna för att arbetsbelastningen ska vara rimlig. Regelbundna samtal om arbetet och arbetsbelastningen hjälper till att se om någon har för mycket att göra. När det är mycket att göra behöver medarbetare få hjälp med att prioritera. Balansen mellan krav och resurser är avgörande för att förebygga stress och ge möjlighet till vila och återhämtning.

6. Kompetensutveckling hela arbetslivet

Att utvecklas och lära nytt är viktig både för medarbetaren och för organisationen. Kompetensutveckling kan ske genom utbildningar, nya arbetsuppgifter eller att lära av kollegor. När människor får utvecklas blir arbetet mer meningsfullt och de känner sig motiverade. Samtidigt blir organisationen bättre på att möta nya utmaningar.

7. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i vardagen

Alla arbetsplatser ska arbeta med arbetsmiljö på ett systematiskt sätt. Det betyder att man undersöker arbetsmiljön, upptäcker risker, åtgärdar problem och följer upp hur det går. Arbetsmiljöarbete ska ske regelbundet, inte bara ibland. Det handlar både om att förebygga problem och att göra arbetsplatsen trygg, hälsosam och trivsam.

8. Tidiga insatser och arbetsanpassning

Organisationen behöver upptäcka problem med hälsa eller sjukfrånvaro tidigt. Det finns rutiner för att följa upp kort- och långtidssjukfrånvaro. Chefer ska vara uppmärksamma på signaler om stress eller ohälsa och prata med medarbetaren tidigt. Vid behov kan arbetsuppgifter eller arbetstider ändras för att underlätta fortsatt arbete eller återgång efter sjukfrånvaro.

Vad säger arbetsmiljöverket om friskfaktorer?

Enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) 2023:1 är det arbetsgivaren tillsammans med chef och ledning som har ansvar att undersöka och åtgärda det som behövs för en god arbetsmiljö. SAM handlar både om att upptäcka och förebygga risker i arbetsmiljön och om att stärka de friskfaktorer som får medarbetare att må bra, trivas och känna engagemang.

Chefer och ledning har en viktig roll genom att kontinuerligt integrera friskfaktorer i det systematiska arbetsmiljöarbetet. På så sätt kan man både förebygga risker och stärka det som får medarbetare att må bra och att trivas på jobbet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska regelbundet följas upp för att säkerställa att det skett förbättring. Detta kan göras genom att till exempel utföra regelbundna medarbetarundersökningar, dialoger samt uppföljande pulsmätningar. Det är även viktigt att de anställda deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. De kan till exempel rapportera riskfaktorer, komma med förslag på åtgärder eller andra förbättringar för arbetsmiljön.

Kom i gång med SAM

Att komma i gång med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) kan kännas överväldigande, men det behöver inte vara svårt.

Här är några enkla steg för att komma i gång:

1. Se över nuläget

Använd medarbetarundersökningar och arbetsmiljömätningar för att identifiera de styrkor och risker som finns i arbetsmiljön.

2. Sätt mål Bestäm åtgärder och aktiviteter som krävs för att nå era mål. Ange vem eller vilka som är ansvariga för aktiviteten. Planera även in ett datum för när aktiviteten ska vara utförd.

3. Skapa handlingsplan Bestäm åtgärder och aktiviteter som krävs för att nå era mål. Ange vem eller vilka som är ansvariga för aktiviteten. Planera även in ett datum för när aktiviteten ska vara utförd.

4. Engagera medarbetarna Diskutera resultaten tillsammans med medarbetarna och låt alla bidra med idéer för ytterligare förbättringar. Det skapar både engagemang och motivation.

5. Följ upp och utvärdera

Dokumentera sedan vad som har gjorts och hur arbetet har gått. Använd gärna pulsmätningar för att följa upp resultatet.

OSA eller SAM?

Vad ska man satsa på att arbeta med? Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) eller organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)? Vad är skillnaden mellan de båda arbetssätten och hur arbetar man med dem?

SAM – hur man arbetar med arbetsmiljön

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) handlar om metoden eller arbetssättet för arbetsmiljöarbete. Det innebär att man kontinuerligt ska undersöka arbetsmiljön, göra riskbedömningar, åtgärda eventuella problem och följa upp arbetet.

Man bör se över till exempel:

• Fysisk arbetsmiljö – ljudnivå, ergonomi, atmosfär
• Psykisk arbetsmiljö – stress, höga arbetskrav, möjlighet för återhämtning
• Organisering av arbetet – arbetsbelastning, arbetstider, roller
• Sociala relationer – samarbete, stöd av ledare och medarbetare, kränkande särbehandling
• Teknik och utrustning – maskiner, datorer, skyddsutrustning, säkerhet
• Hälsorisker – farliga ämnen, risker för olyckor, smittorisker

OSA – vad man arbetar med inom arbetsmiljön

Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) handlar om vilken del i arbetsmiljön man arbetar med. Fokus ligger på hur arbetet är upplagt och hur människor samarbetar på jobbet.

OSA omfattar bland annat:

• Arbetsbelastning
• Arbetstidens planering
• Kränkande särbehandling
• Tydlighet i roller och ansvar

Skillnaden mellan friskfaktorer och riskfaktorer

Friskfaktorer är det som främjar hälsa, välbefinnande och produktivitet. Att arbeta med friskfaktorer leder till bland annat:

• Lägre sjukfrånvaro
• Högre engagemang
• Starkare arbetsklimat
• Ökad prestation
• Högre kompetens

Riskfaktorer är de delar av arbetsmiljön som kan bidra till negativ stress, ohälsa, olyckor och hög personalomsättning. Riskfaktorer på en arbetsplats kan till exempel vara:

• Hög arbetsbelastning
• Negativ stress
• Otydliga roller
• Brist på stöd från ledningen
• Dålig arbetsmiljö

Medarbetarundersökningar kan stärka företagets friskfaktorer

Medarbetarundersökningar är ett effektivt sätt att mäta och arbeta med friskfaktorer. Genom att få en bättre förståelse för hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö kan företag identifiera åtgärder som skapar en mer hälsosam och produktiv arbetsplats. Regelbundna undersökningar och uppföljningar är också viktiga för att säkerställa att förbättringar faktiskt leder till bättre resultat och ett mer hållbart arbetsklimat.

Undersökningar kan hjälpa till med att:

Mäta engagemang: Förstå hur engagerade medarbetarna är och om de känner att deras arbetsuppgifter är meningsfulla.

Identifiera förbättringsområden: Fånga upp signaler om arbetsbelastning, kommunikation och ledarskap, och vidta åtgärder för att förbättra dessa områden.

Förebygga ohälsa: Tidiga indikationer på stress eller andra hälsoproblem kan snabbt åtgärdas om medarbetarnas åsikter tas på allvar.

Genom att använda resultaten från medarbetarundersökningar kan företag skapa en arbetsmiljö som stärker friskfaktorer och därmed ökar både välmående och produktivitet.

För att ytterligare stärka detta arbete kan PULSmätningar användas. PULSmätningar är korta, undersökningar som görs regelbundet. Dessa mätningar ger företag en kontinuerlig insikt om medarbetarnas upplevelse och hälsa. Detta gör det möjligt att snabbt identifiera eventuella problem eller förändringar som kan påverka arbetsmiljön.

Källor

Arbetsmiljöforskning. (2025). Friskfaktorer som främjar förnyelse har sitt ursprung i forskningsprojekt.

Arbetsmiljöforskning. (2025). Kommunernas åtta friskfaktorer.

Arbetsmiljöverket. (2023). Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).

HOFF – Hälsa och framtid i organisationer. (2013). Ett forskningsprojekt om friska organisationer.

MedHelp. (u.å.). Friskfaktorer på jobbet för ökat välmående.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). (2025). Arbeta med friskfaktorer.

Suntarbetsliv. (2021). Jobba med friskfaktorer – 8 säkra sätt.

Suntarbetsliv. (u.å.). Tema OSA.

Suntarbetsliv. (2023). Tio tips – så lyckas ni med friskfaktorarbetet.

Werlabs. (u.å.). Friskfaktorer: Så skapar ni en hälsosam arbetsmiljö.