Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling innebär att någon form av kränkande handlingar riktas mot en eller flera arbetstagare.

Detta kan utvecklas till mobbing. För att det ska handla om mobbing behöver de negativa handlingarna pågå under en längre tid. Arbetsmiljöverket anger att det ofta handlar om minst ett halvår.

Exempel på kränkande särbehandling

Exakt vad som kan definieras som kränkande särbehandling kan variera från fall till fall, men här är några typiska scenarier:

• Någon förtalar eller smutskastar en medarbetare.
• Hån eller förlöjligande av en kollega.
• En chef som utövar överdriven kontroll över en viss medarbetare.
• En person underhåller information från en arbetskamrat som får det svårt att lösa sin arbetsuppgift som följd.
• Att påpeka någons utseende på ett negativt eller objektifierande sätt.
• Våld eller hot om att våld kan bli aktuellt.

Negativa effekter av kränkande särbehandling

Att den eller de som drabbas av kränkande särbehandling påverkas negativt är uppenbart. Den typen av handlingar kan göra att den drabbade mår dåligt och i värsta fall drabbas av psykisk ohälsa eller sjukdom. Den drabbade hamnar lätt utanför den sociala gemenskapen på arbetsplatsen.

Denna typ av särbehandling påverkar även ofta organisationen negativt. När medarbetare vantrivs blir effektiviteten lidande. Hela arbetsmiljön kan komma att genomsyras av den kränkande särbehandlingen. Det är en dålig grogrund för kreativitet, produktivitet och lagarbete.

Riskfaktorer

På vissa arbetsplatser och miljöer finns en större risk att fall av kränkande särbehandling uppstår. Ofta handlar det med hur arbetet leds och organiseras.

Några av de främsta riskerna är:

• Otydlig arbetsfördelning
• Orimliga förväntningar på medarbetarnas prestationer
• En allt för hög arbetsbelastning
• Underliggande konflikter mellan medarbetare och / eller chefer och medarbetare
• Otrygghet till följd av nedskärningar, omorganisation eller omstrukturering

Signaler att hålla utkik efter

Det finns flera signaler att hålla utkik efter för att kunna motverka kränkande särbehandling innan det hinner växa till ett stort problem, mobbing eller diskriminering:

• Vissa medarbetare har svårt att samarbeta
• Personkonflikter blossar upp
• Vissa medarbetare letar efter syndabockar
• Stämningen känns allmänt tryckt på arbetsplatsen
• Vissa känner sig obekväma med en del skämt eller jargong som förekommer
• Sjukfrånvaron är onormalt hög
• Personalomsättningen är hög
• Produktiviteten och effektiviteten minskar

Så motverkar du kränkande särbehandling

Det är arbetsgivaren som bär ansvaret för att motverka kränkande särbehandling enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM).

Bland annat måste arbetsgivaren göra klart för sina medarbetare att kränkande särbehandling inte är något som accepteras. Förslagsvis ska detta stå i organisationens arbetsmiljöpolicy.

Samtidigt är det inte något som kan toppstyras. Medarbetarna måste vara del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. En löpande dialog och mekanismer som gör det möjligt för de anställda att påverka arbetsklimatet är nödvändigt.

Dessutom behöver arbetsgivaren vara beredd på att agera vid behov. Med hjälp av tydliga rutiner för chefer, skyddsombud och medarbetare blir det lättare att åtgärda problem om de skulle uppstå.

Dessa rutiner bör åtminstone innehålla:

• Vem ska man anmäla missförhållanden till?
• Vad ska en medarbetare som blir utsatt för kränkande särbehandling av en chef göra?
• Vem får ta del av den information som en medarbetare delger?
• Går det att få hjälp av företagshälsovården, personalavdelningen eller liknande?